Diabetes och inkontinens

Diabetes och inkontinens kanske inte låter som något som hänger ihop, men det är välkänt att diabetes och inkontinens är nära kopplade. I den här artikeln kan du läsa mer om sambandet mellan diabetes och inkontinens och hur du kan förebygga inkontinens om du har fått en diabetesdiagnos.

Vad är diabetes?

Cirka 537 miljoner vuxna i ålderna 20-79 år världen över lever med diabetes, och förekomsten har stadigt ökat under de senaste åren. Det totala antalet personer som lever med diabetes förväntas stiga till 643 miljoner år 2030.

Diabetes, med den medicinska benämningen diabetes mellitus, är en ämnesomsättningssjukdom där blodsockernivån (glukos) är högre än normalt. Detta beror antingen på att bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med hormonet insulin, eller på att kroppens celler inte svarar korrekt på det insulin som produceras. Diabetes mellitus delas in i fyra huvudkategorier: typ 1-diabetes, typ 2-diabetes, graviditetsdiabetes och ”andra specifika typer”. Den vanligaste formen är typ 2-diabetes, och mer än 90 % av vuxna med diabetes i världen lever med denna typ. Mycket tyder på att inkontinens är vanligast hos personer med typ 2-diabetes.

Med dessa siffror i åtanke ska vi titta närmare på typ 2-diabetes och dess kännetecken.

 

Vad kännetecknar typ 2-diabetes?

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes, och forskning visar att risken att utveckla typ 2-diabetes ökar efter 45 års ålder. Det är en kronisk sjukdom, vilket innebär att när du väl har fått diagnosen kommer du att leva med den resten av livet.

Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler mindre känsliga för insulin, som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Även om insulin fortfarande produceras av bukspottkörteln kan cellerna inte utnyttja det effektivt – detta kallas insulinresistens. Som en följd får cellerna svårare att ta upp socker från blodet.

När typ 2-diabetes inte behandlas tar cellerna inte upp tillräckligt med socker, och bukspottkörteln kompenserar genom att producera mer insulin. Inledningsvis hjälper detta cellerna att ta upp det socker de behöver. Men när bukspottkörteln överbelastas av att producera för mycket insulin under lång tid blir den gradvis mindre effektiv, vilket leder till försämrad insulinproduktion och höga blodsockernivåer.

I tabellen nedan ser du några av de symtom och riskfaktorer som är kopplade till typ 2-diabetes.

Symtom på typ 2-diabetes:

Täta urinträngningar, även nattetid

Ofrivillig viktnedgång

Brist på energi

Överdriven törst och muntorrhet

Sår som tar längre tid att läka

Dimsyn

Återkommande hudinfektioner

 

Riskfaktorer för typ 2-diabetes:

Ärftlighet

Ohälsosam kost

Ökad ålder

Fysisk inaktivitet

Övervikt

Högt blodtryck

Nedsatt glukostolerans (IGT)

Tidigare graviditetsdiabetes

Även om vissa personer har en genetisk benägenhet spelar livsstilen den största rollen i utvecklingen av typ 2-diabetes. Kort sagt innebär en genetisk risk inte att du med säkerhet kommer att utveckla sjukdomen. De val du gör kring kost, motion och vardagsvanor kan i hög grad påverka din risk.

Den andra välkända typen av diabetes är typ 1-diabetes. Den är mindre vanlig och skiljer sig något från typ 2-diabetes.

 

Vad kännetecknar typ 1-diabetes?

Typ 1-diabetes utvecklas ofta under barndomen. Man tror att den beror på en autoimmun reaktion, där kroppens immunsystem angriper de betaceller i bukspottkörteln som producerar insulin. Som en följd producerar kroppen lite eller inget insulin, vilket gör att blodsockernivåerna förblir höga om de inte behandlas med läkemedel.

Symtom på typ 1-diabetes:

Täta urinträngningar

Ihållande törst

Trötthet eller brist på energi

Ofrivillig viktnedgång eller i vissa fall viktuppgång

Diabetisk ketoacidos (DKA)

Stickningar eller domningar i händer eller fötter

Dimsyn

Erektil dysfunktion (hos män)

 

Riskfaktorer för typ 1-diabetes:

Ärftlighet: Att ha en förälder eller ett syskon med typ 1-diabetes ökar risken något

Virusinfektioner

Andra autoimmuna sjukdomar


Typ 1-diabetes kan uppstå i alla åldrar, men diagnostiseras oftast i två åldersgrupper: barn i åldern 4–7 år och barn i åldern 10–14 år.

Sambandet mellan diabetes och inkontinens

Diabetes är förknippat med en ökad risk för inkontinens. Forskningen visar att kvinnor som lever med diabetes kan ha upp till 70 % högre risk för urininkontinens än kvinnor utan diabetes.

Diabetes leder i sig till förhöjda glukosnivåer, minskat blodflöde och nervskador, vilket kan påverka känseln och blåssensationen. Dessa komplikationer kan leda till förändrad blåskontroll och resultera i överaktiv blåsa (OAB) eller trängnings- och/eller överrinningsinkontinens.

Detta beror på diabetisk neuropati – nervskador som stör kommunikationen mellan blåsmuskulaturen och hjärnan. När dessa nerver påverkas kan blåsan ha svårt att känna av när den är full eller tömmas ofullständigt. Det kan orsaka läckage även när blåsan inte är helt full, eller överrinning när den blir för full – ungefär som när ett vattenglas rinner över.

Höga blodsockernivåer kan också bidra till urinvägsinfektioner (UVI), som ytterligare irriterar blåsan och ökar miktionsfrekvensen. Dessutom innebär ett för högt blodsocker att mer socker utsöndras i urinen. Eftersom socker binder vätska leder det till tätare urinträngningar, uttorkning och ökad törst.

Den uttalade törst som ofta följer med diabetes kan också förvärra inkontinens. Att dricka stora mängder vätska vid ett och samma tillfälle ökar trycket på blåsan och kan orsaka nokturi – behov av att kissa flera gånger per natt – vilket stör sömnen och irriterar blåsan.

 

Läkemedel

Personer med typ 2-diabetes löper större risk att utveckla olika medicinska komplikationer, såsom skador på ögon, nerver, njurar och blodkärl samt hjärtinfarkt och stroke. Huvudsyftet med diabetesläkemedel är att hjälpa till att hålla blodsockret stabilt och förebygga sådana komplikationer.

Det är dock viktigt att vara medveten om att vissa läkemedel kan orsaka urin- eller avföringsinkontinens som biverkan.

Vissa diabetesläkemedel sänker blodsockret genom att öka utsöndringen av glukos via urinen. Detta kan irritera blåsan och leda till inkontinens. Om du upplever sådana symtom är det viktigt att prata öppet med din vårdgivare – behandling och dosjusteringar kan ofta förbättra både komfort och livskvalitet.

Många drar sig för att prata om inkontinens, men att hantera dessa symtom kan ha stor betydelse för både fysisk, psykisk och social hälsa. Att ta tag i inkontinens kan också bidra till att återupprätta självförtroendet och ge en bättre livskvalitet.


Obesitas och inkontinensrisk

Typ 2-diabetes är ofta kopplad till övervikt, och om så är fallet kan det också vara en orsak till inkontinens. Övervikt ökar det intraabdominella trycket mot blåsan och bäckenbottenmuskulaturen, vilket kan leda till ansträngningsinkontinens (läckage vid fysisk ansträngning) och trängningsinkontinens (plötslig, stark kissnödighet).

 

Att vara uppmärksam på:

  • Ökat buktryck vid obesitas kan orsaka ansträngningsinkontinens.
  • Nervskador kan försämra blåskontrollen och leda till täta urinträngningar (mer än 8 gånger dagtid och mer än två gånger nattetid).
  • Ett nedsatt immunsystem ökar risken för urinvägsinfektioner (UVI), som kan orsaka inkontinens och täta urinträngningar.
  • Vissa diabetesläkemedel kan orsaka diarré.
  • Ökad törst leder till fler toalettbesök.
  • Social tillbakadragenhet.
  • Märkbar lukt av urin eller avföring.
  • Att skynda till toaletten av rädsla för läckage.
     

 

Råd till personer med diabetes och inkontinens
 

  • Gör en medicinsk undersökning för att ta reda på om inkontinensen är kopplad till diabetes och om den är behandlingsbar.
  • Håll blodsockret inom det målintervall du fått rekommenderat.
  • Öva på god blåstömning, till exempel genom dubbel- eller trippeltömning.
  • Drick cirka 1,5 liter vätska per dag för att förebygga UVI och blåsirritation.
  • Följ ett blåsträningsprogram – undvik att gå ”för säkerhets skull”. Det hjälper blåsan att återfå normal kapacitet över tid.
  • Undvik koffein och andra blåsirriterande ämnen.
  • Håll en hälsosam vikt för att minska buktrycket.
  • Använd inkontinensskydd som passar din kropp och livsstil – så litet som möjligt, men så stort som nödvändigt.

 

Behandlingsalternativ

Även om diabetiska nervskador inte kan återställas finns det effektiva sätt att hantera symtomen och förebygga ytterligare komplikationer. Det första steget är att hålla blodsockret stabilt inom ett hälsosamt intervall.

Möjliga strategier för att hantera inkontinens:

  • Schemalagda toalettbesök – att kissa med jämna intervall för att förebygga läckage.
  • Kostförändringar för att undvika blåsirriterande ämnen som koffein och alkohol.
  • Läkemedel mot överaktiv blåsa, om det ordineras av läkare.
  • Kateterisering i mer avancerade fall för att säkerställa fullständig blåstömning.
  • Kirurgiska ingrepp om andra behandlingar inte har effekt.

 

Förebyggande

Personer med diabetes kan bromsa utvecklingen av neurogen blåsa genom att kontrollera blodsockret och förebygga autonom nervskada. Vid typ 1-diabetes handlar det om en välreglerad insulinbehandling, där insulindosen anpassas efter vikt, ålder, fysisk aktivitetsnivå, kost och aktuellt blodsockervärde. Vid typ 2-diabetes kan sjukdomen ofta regleras genom livsstilsförändringar – och vid behov kompletteras med läkemedel mot typ 2-diabetes.

Typ 2-diabetes kan i stor utsträckning förebyggas med livsstilsåtgärder som fysisk aktivitet och hälsosam kost. Viss forskning tyder på att nästan 50 % av svår inkontinens skulle kunna undvikas genom att förebygga typ 2-diabetes.

Sex tips för att kontrollera diabetes med livsstilsförändringar

  1. Motionera regelbundet – fysisk aktivitet hjälper till att sänka blodsockret.
  2. Ät hälsosamt – fokusera på grönsaker, frukt, fullkorn, magert kött och magra mejeriprodukter. Begränsa socker, raffinerade kolhydrater och fet mat.
  3. Hantera stress – stress kan höja blodsockernivåerna.
  4. Sluta röka – rökning försämrar cirkulationen och ökar hälsoriskerna.
  5. Gå på regelbundna kontroller – besök din läkare minst två gånger per år och gör en årlig helkroppsundersökning för att följa diabetes och eventuella följdsjukdomar.
  6. Begränsa alkohol – alkohol kan orsaka både höga och låga blodsockersvängningar.

 

Hur ABENA kan hjälpa dig

Att leva med diabetes och inkontinens kan vara utmanande, men rätt produkt kan göra stor skillnad. Ett väl anpassat inkontinensskydd kan förbättra livskvaliteten och hjälpa dig att fortsätta vara aktiv och känna dig trygg.

Se vårt sortiment här - – tveka inte att kontakta oss för att hitta de produkter som bäst motsvarar dina behov.