Vad är fekal inkontinens?
Fekal inkontinens innebär att man inte kan kontrollera tarmtömningen, vilket leder till läckage av avföring eller svårigheter att hålla gaser. Många som lever med fekal inkontinens har samtidigt urinläckage. När både urin- och avföringsinkontinens förekommer talar man om dubbel inkontinens.
Exakta siffror för fekal och dubbel inkontinens är svåra att fastställa, framför allt på grund av tabun kring inkontinens – och fekal inkontinens i synnerhet. Studier tyder dock på att cirka 8 % av den vuxna befolkningen någon gång har upplevt fekal inkontinens.
Vad orsakar fekal inkontinens?
Fekal inkontinens uppstår när slutmuskeln runt ändtarmen inte längre kan hålla avföringen på plats. Tillståndet kan utvecklas av många olika skäl, bland annat muskel- eller nervskador, tarmsjukdomar och långvarig förstoppning. Vissa grupper – till exempel äldre, barn samt personer med neurologiska eller kroniska sjukdomar – har en ökad risk att utveckla fekal inkontinens.
Nedan beskriver vi några av de vanligaste orsakerna mer ingående för att ge en bättre förståelse för hur och varför fekal inkontinens kan uppstå.
Skador på slutmuskeln
Den vanligaste orsaken är skada eller försvagning av den anala slutmuskeln. Skador på nerverna som styr slutmuskeln och bäckenbotten kan dessutom försämra förmågan att känna när det är dags att gå på toaletten. Sådana skador kan uppstå i samband med operation, förlossning, eller medfödda sjukdomar.
Förstoppning, hemorrojder eller rectumprolaps
Fekal inkontinens kan också bero på förstoppning, hemorrojder eller rectumprolaps (framfall av ändtarmen). Personer med demens, personer över 65 år och personer med vissa sjukdomar – till exempel nervskador, diabetes eller multipel skleros – har en ökad risk att utveckla tarminkontinens.
Det finns dock många behandlingsmöjligheter som kan förbättra fekal inkontinens och livskvalitet, vilket gör det viktigt att söka hjälp i tid hos hälso- och sjukvården.
Fekal inkontinens hos barn
Även om fekal inkontinens är vanligare hos äldre kan även barn drabbas. Särskilt barn och unga med fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar kan uppleva fekal inkontinens. Barn med förvärvad hjärnsjukdom eller hjärnskada kan ha problem med fekal eller dubbel inkontinens.
IBS, ulcerös kolit och Crohns sjukdom
Förutom hos personer med funktionsnedsättning och äldre förekommer fekal inkontinens även hos personer med tarmsjukdomar.
- IBS (Irritable Bowel Syndrome) är ett tillstånd där man har återkommande tarmbesvär utan att man hittar en tydlig bakomliggande sjukdom. Besvären kan omfatta gaser, diarré och i vissa fall fekal inkontinens.
- Ulcerös kolit och Crohns sjukdom kan ibland kopplas till nedsatt kontroll över tarmen. Vid båda tillstånden förekommer inflammation i tunntarm, tjocktarm och/eller ändtarm, vilket kan påverka tarmfunktionen och leda till läckage.
Obstipation och overflow-diarré
Fekal inkontinens kan också vara en följd av obstipation, det vill säga svår förstoppning. Vid obstipation har man svårt att tömma tarmen ordentligt. På sikt leder detta till hård avföring som packas i tarmen. Ibland kan mycket mjuk eller flytande avföring tränga förbi den hårda avföringen. Eftersom lös avföring är svårare att kontrollera kan det leda till läckage. Denna typ av fekal inkontinens kallas overflow-diarré eller paradoxal diarré.
Fekal inkontinens kan alltså ha många olika orsaker, och hos vissa personer samverkar flera faktorer. Att förstå den bakomliggande orsaken är ett viktigt första steg, eftersom det underlättar valet av behandling och åtgärder. Den goda nyheten är att fekal inkontinens ofta kan förbättras med rätt stöd och insatser. I nästa avsnitt går vi igenom vilka lösningar som finns och hur de kan hjälpa till att lindra symtom och förbättra livskvaliteten.
Lösningar vid fekal inkontinens
Behandlingen av fekal inkontinens beror på orsaken och hur svåra symtomen är. Vissa får god effekt av enkla livsstilsförändringar eller riktade övningar, medan andra kan behöva medicinsk behandling, inkontinensprodukter eller i vissa fall kirurgi. Nedan följer en översikt över vanliga behandlingsstrategier.
Tips för att behandla fekal inkontinens
Tip 1: Kontakta läkare eller specialist
Vid fekal inkontinens bör man alltid vända sig till läkare eller specialist. De kan bedöma orsaken och rekommendera: livsstilsförändringar, lämpliga inkontinensprodukter, läkemedelsbehandling, kirurgi för att reparera slutmuskeln eller, vid svåra fall, en stomi (tillfällig eller permanent).
Tip 2: Fysioterapi och bäckenbottenträning
Precis som vid urininkontinens kan fekal inkontinens ofta minskas med bäckenbottenträning och fysioterapi. En fysioterapeut kan hjälpa till att lägga upp ett individuellt träningsprogram för bäckenbotten och slutmuskulaturen.
Tip 3: Livsstilsförändringar
Om obstipation är en del av problemet kan livsstilsförändringar ge tydlig symtomlindring. Exempel:
- öka intaget av kostfiber (till exempel fullkornsprodukter, grönsaker och frukt)
- dricka minst cirka 1,5–2 liter vätska per dag, om inte annat ordinerats
- se till att få regelbunden fysisk aktivitet
- avsätta tid för lugna toalettbesök.
Om livsstilsförändringar inte räcker kan medicinsk behandling bli aktuell. Läkare kan till exempel ordinera laxermedel vid obstipation. I vissa fall kan en skadad slutmuskel repareras med syntetiskt material, eller så kan en ny slutmuskel konstrueras med hjälp av muskelplastik.
I andra fall går det inte att behandla fekal inkontinens med läkemedel eller kirurgi, och en stomi kan då bli den bästa lösningen – antingen tillfälligt eller permanent.
Tip 4: Välj rätt produkt vid fekal inkontinens
Utöver produkter för urininkontinens finns det lösningar som är särskilt utformade för fekal eller dubbel inkontinens. Vårdtagare och patienter som lever med fekal inkontinens kan känna oro för läckage eller obehaglig lukt. Detta kan påverka självkänslan, begränsa rörligheten och leda till social isolering. Genom att välja en produkt som är särskilt anpassad för fekal inkontinens kan man få ett säkert skydd och effektiv odörkontroll, vilket bidrar till ökad komfort och diskretion i vardagen.
I vissa fall kan läkare även rekommendera kompletterande hjälpmedel, till exempel en analpropp. Sådana hjälpmedel kan vara lämpliga för personer som har frekventa läckage dagtid, men rekommenderas inte vid overflow-diarré.
Oavsett val av åtgärd är en korrekt bedömning och individuellt anpassad vägledning avgörande vid fekal inkontinens. På ABENA anser vi att kontinensvård alltid ska bygga på kunskap och professionell expertis. Genom att kombinera rätt produkter med rätt arbetssätt går det att minska obehag, dämpa oro och förbättra livskvaliteten – både för användare och vårdpersonal.
Läs mer i vårt kunskapscenter på sidorna nedan.