Vad är vårdrelaterade infektioner (VRI)?
Inom hälso- och sjukvården är risken för virus och infektioner ständigt närvarande. Enligt WHO definieras en vårdrelaterad infektion (VRI) – även kallad nosokomial eller sjukhusinfektion – som en infektion som uppstår hos en patient i samband med vård på en vårdinrättning, till exempel ett sjukhus. Vårdrelaterade infektioner kan orsakas av bakterier, virus, svampar eller andra patogener och är ofta kopplade till ingrepp som kateterinsättningar, operationer eller respiratorvård.
En annan vanlig orsak är korskontaminering – när bakterier eller virus oavsiktligt överförs mellan ytor, patienter eller föremål. Det kan till exempel ske när återanvändbar utrustning som vagnar eller hygienverktyg flyttas mellan rum utan att först desinficeras ordentligt.
Många av dessa infektioner kan dock förebyggas genom noggrann hygien, användning av engångsprodukter och säkra hanteringsrutiner.
Att förstå vad en VRI är, är första steget – men lika viktigt är att förstå varför infektionsförebyggande åtgärder spelar en så central roll. Effekterna av vårdrelaterade infektioner sträcker sig långt bortom den enskilda patienten – de påverkar vårdpersonal, vårdinrättningar och i förlängningen hela hälso- och sjukvårdssystemet.
Vanliga typer av vårdrelaterade infektioner:
- Norovirus – ett mycket smittsamt virus som sprids snabbt i vårdmiljöer, ofta via ytor eller handkontakt.
- Clostridioides difficile (C. diff) – bakterier som orsakar svår diarré, ofta kopplad till antibiotikaanvändning.
- Urinvägsinfektioner (UVI) – ofta relaterade till kateteranvändning.
- Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) – antibiotikaresistenta bakterier som kan infektera sår, hud eller ta sig in i blodomloppet.
Detta är bara några exempel – många andra infektioner kan uppstå beroende på miljö, procedurer och patientens sårbarhet.
Varför är infektionsprevention så viktigt inom vården?
Infektionsprevention är en grunden för säker och högkvalitativ vård. När effektiva förebyggande åtgärder finns på plats skyddar de inte bara patienterna, utan också personalen – och bidrar till ett mer hållbart och motståndskraftigt vårdsystem.
Vårdrelaterade infektioners påverkan på:
- Patienter: leder ofta till längre återhämtningstider, ytterligare ingrepp, känslomässigt lidande och i allvarliga fall livshotande komplikationer.
- Vårdpersonal: Ökar risken för exponering av smittämnen, särskilt i miljöer med hög kontaktfrekvens. Detta kan leda till sjukfrånvaro, ökad stress och i vissa fall vidare spridning utanför arbetsplatsen.
- Hälso- och sjukvården: Medför högre belastning på resurser, längre vårdtider och ökade kostnader – både ekonomiskt och operativt.
Den goda nyheten är att många vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Förebyggande börjar med enkla, konsekventa rutiner som handhygien, rengöring och korrekt användning av skyddskläder – allt för att undvika korskontaminering.
När dessa åtgärder kombineras med tidig identifiering av risker – till exempel att känna igen när extra försiktighetsåtgärder behövs – minskar smittspridningen markant och vårdresultatet förbättras.
Praktiska tips för att förebygga infektioner
Att förebygga vårdrelaterade infektioner kräver flera samverkande åtgärder. Dessa praktiska strategier kan verka enkla, men de spelar en viktig roll för att minska infektionsriskerna.
1. God handhygien är det viktigaste skyddet
Vi vet alla hur viktig handhygien är. Men i tempot under en stressig arbetsdag kan det vara lätt att förbise grunderna. Trots det är korrekt handhygien fortfarande en av de mest effektiva åtgärderna för att förhindra smittspridning och undvika korskontaminering.Tvätta och desinficera händerna:
- Före och efter patientkontakt
- Efter beröring av potentiellt kontaminerade ytor
- Efter att ha tagit av sig engångshandskar
Se till att händerna är torra innan du tar på dig handskar eller andra skyddskläder. Ta också hand om huden – torr eller irriterad hud kan försvåra god handhygien.
2. Skyddskläder – din barriär mot infektioner
Skyddskläder utgör en viktig barriär mellan patogener och hud, kläder samt mellan vårdpersonal och patient. Det är ett enkelt men avgörande steg i det dagliga infektionsförebyggandet.
Exempel på skyddskläder:
- Munskydd
- Ansiktsskydd eller skyddsglasögon
- Isoleringsrockar och förkläden
- Skyddsnät/mössor och skoskydd
Använd alltid skyddskläder som passar risken för exponering och ta av dem i rätt ordning för att undvika kontaminering.
3. Handskar – mer än bara ett skyddslager
Handskar används vid risk för kontakt med blod, kroppsvätskor eller förorenade ytor. Men de ersätter inte handhygien. Rengör alltid händerna både före och efter användning.
Välj rätt typ av handske för uppgiften: latex, nitril eller vinyl. Varje material ger olika nivåer av skydd, komfort och hållbarhet – välj därför handske utifrån situationens behov.
Att förebygga vårdrelaterade infektioner handlar inte bara om att följa rutiner – det handlar om att bygga goda vanor som skyddar alla inblandade. Med rätt åtgärder på plats blir varje rutinuppgift en möjlighet att förebygga skador och främja välbefinnande.
På ABENA ser vi infektionsprevention som ett dagligt åtagande – för en säkrare, tryggare och värdigare vård. Kontakta oss gärna för vägledning och rekommendationer i arbetet mot vårdrelaterade infektioner.