I motsats till andra typer av inkontinens, såsom ansträngningsinkontinens (försvagad bäckenbottenmuskulatur) och trängningsinkontinens (ofta orsakad av en nervsjukdom), så orsakas funktionell inkontinens inte av problem med urinblåsans funktion.
Funktionell inkontinens är särskilt vanligt hos äldre och personer med fysiska funktionsvariationer. I dessa fall är inkontinensen vanligen ett resultat av underliggande sjukdomar och miljöfaktorer, såsom tillgänglighet till toalett.
Orsaker till funktionell inkontinens
Termen funktionell inkontinens innebär att fysiska, miljömässiga eller mentala faktorer gör normala toalettbesök svåra att genomföra. Detta kan bero på att toaletten är svår att nå, personen inte vet var toaletten är eller att biverkningar av medicinering orsakar ett onaturligt urineringsmönster.Personer med neurologiska sjukdomar som demens och de med ögonproblem eller blindhet har en ökad risk för funktionell inkontinens. Det gäller även personer som är sängliggande eller rullstolsbundna, som därför inte kan nå toaletten i tid, eller personer som på annat sätt är nedsatta på grund av gångproblem eller problem med händer eller armar.
Funktionell inkontinens ses oftare hos personer som har artros (broskproblem) samt kroniska och fysiska funktionsvaritationer. Denna grupp människor lider ofta av funktionell inkontinens i nya eller konstiga omgivningar eftersom de saknar rätt verktyg för att nå toaletten i tid. Detta gäller även blinda eller delvis blinda personer.
Användning av medicin och funktionell inkontinens
Funktionell inkontinens kallas ibland även för läkemedelsutlöst inkontinens, eftersom användningen av vissa läkemedel kan orsaka funktionell inkontinens. Detta inkluderar vissa typer av vätskedrivande läkemedel, som ibland kan förskrivas för hjärtsvikt, ödem eller högt blodtryck. Andra läkemedel kan öka risken för funktionell inkontinens om de har en avslappnande effekt på blåsmusklerna, på samma sätt som vissa mediciner kan störa nervsignalerna som skickas till hjärnan när blåsan är full.
Symptom på funktionell inkontinens
Det kan vara svårt att skilja mellan funktionell inkontinens och andra typer av inkontinens. Funktionell inkontinens förekommer ofta hos personer med demens och andra kognitiva eller neurologiska sjukdomar. Många av dessa patienter är inte fullt medvetna om sina problem eller kan inte förklara dem.
Neurologiska sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers kan också orsaka trängningsinkontinens, vilket kan resultera i att funktionell inkontinens kan vara svår att behandla i dessa fall och är då ofta feldiagnostiserad.
Det är mycket viktigt att sjukvårdspersonal gör en grundlig fysisk undersökning och att medicinsk anamnes tas.
Behandlingar för funktionell inkontinens
Först och främst bör personer eller patienter med funktionell inkontinens erbjudas regelbundna toalettbesök och erbjudas hjälp med kläderna vid behov. Enkel åtkomst och vetskap om toalettens placering kan också vara en bra lösning för funktionell inkontinens. Installering av andra hjälpmedel, såsom armstöd till toaletten eller handtag, är också en del av lösningen.
En praktisk lösning
Funktionell inkontinens kan ofta förebyggas eller åtgärdas. Eftersom funktionell inkontinens i allmänhet är ett praktiskt problem snarare än en sjukdom, kräver behandlingen i allmänhet en praktisk lösning.
Tips och lösningar för funktionell inkontinens
- För blinda eller delvis blinda – se till att toaletten är lättillgänglig (håll lampan tänd på natten, lämna toalettdörren öppen, håll avståndet kort till toaletten och ta bort eventuella hinder).
- Använd, eller ge personen i fråga, kläder som enkelt kan tas av (knappar, dragkedjor och skärp kan vara svåra att hantera).
- Var förberedd genom att i förväg ta reda på var det finns offentliga toaletter innan personen i fråga ger sig av hemifrån.
- Det rekommenderas att personer med funktionsvariationer eller rullstol alltid får hjälp när de använder toaletten – stöd från vårdpersonal ska inte underskattas.
- Diskutera de medicinska biverkningarna av medicinering med en läkare. Byt till annan medicin eller justera dosen om möjligt.
- Blåsträning och bäckenbottenövningar kan hjälpa till att behålla eller återfå kontrollen över urinblåsan, så att olyckor och läckage kan förebyggas.